måndag, augusti 15, 2005
Vilken toppendag
Typiskt att nu när Henrik ska börja jobba så kommer solen och värmen. Jag njuter av varje andtag när jag sakta promenerar hem från Hugos dagis. Idag känns det äntligen som semester. Hugo ska vara 3 tim på dagis och jag måste erkänna att det känns oerhört lyxigt att få 3 tim för mig själv. Ringer och pratar lite med min vikarie, kollar mail och skriver på bloggen, plockar ur diskmaskinen och tar det lugnt. Men tre timmar går fort och jag har en hel del att göra. Jag tar bilen och åker till Woody och de två rörfirmorna för att se om de har några bra handfat med underskåp till lilla toaletten. Hittar ett med björkfaner som är ok, men jag är tveksam till om det blir snyggt att ha björk i det annras så vita och blåa utrymmet. Försäljaren föreslår att jag ska låna med mig en skåpslucka hem vilket jag tacksamt gör. Stannar även till i centrum för att handla ägga och smör. Po.P har halva reapriset och jag kan inte låta bli att gå in och fynda lite kläder till Bonus. Köper även en body och mössa till ord.pris.
Hugo har haft det bra på dagis och jag blir stolt och glad när fröknarna berättar att det har gått bra utan blöja. Det här med pottträning har inte varit så svårt som jag trodde att det skulle bli.
Efter lunch kommer Sara och Agaton. Efter korvätning åker vi till stranden. Hugo tycker bättre om stranden än om klippor men kan ändå inte låta bli att bestiga det "berg" som finns i strandområdet, måhända är det något genetiskt?
Vattnet känns iskallt men efter det att Hugo och Agaton börjat plaska så tar både jag och Sara på oss våra bikini och traskar ner i vattnet. När vi är ute på bryggan kan jag inte (till Hugos förtjusning) låta bli att doppa mig tre gånger. Sara och Agaton hoppar också i och badar men när det är Hugos tur så talar han om att han inte vågar.
Det blir bara några timmar på stranden men det har känts underbart med lite sommar efter allt regnande. Efter en sådan här härlig dag så gör det ingenting att Bonus dröjer.
Comments:
<< Home
Nu när vi umgåtts så intensivt förstärks min känsla att det är synd att ni inte valde att fortsätta bo söder om Stockholm (och ha 6 mil närmare till Lidköping!) så att vi skulle kunna träffas oftare!
Skicka en kommentar
<< Home