tisdag, december 14, 2004
Lucia på dagis
Tidigare hade vi fått information om att eftersom Hugos grupp består av så små barn så skulle de inte ha något eget luciatåg utan bara en sångstund, ,men att föräldrarna var välkomna kl 14.15 igår. Eftersom det var en dum tid och de inte skulle ha något eget uppträdande samt att jag antog att Hugo nog inte skulle bry sig om att hans mamma eller pappa var där så hade jag bestämt mig för att inte gå.
Vid lunch så ringde jag till dagis för att kolla hur Hugo hade det ( eftersom han har varit sjuk så länge). Helena berättade då att humöret gick upp och ner, han lekte en liten stund, var ledsen , lekte lite till, blev ledsen igen. Nu skulle de vila middag och som Helena sa – och sen kommer ni ju, för ni kommer väl till luciafirandet? Kände mig som en jättehemsk mamma så jag sa att jag skulle komma ( eftersom Hugo hade en dålig dag).
När jag sedan kommer till dagis så får jag ännu mer dåligt samvete när jag inser att om jag inte hade åkt tidigare från jobbet så hade Hugo varit det enda barnet vars föräldrar inte hade varit där ;-(.
Eftersom jag aldrig själv har gått på dagis så vet jag inte hur sådana här arrangemang fungerar, men nu vet jag att om föräldrarna får en inbjudan då är det bäst att komma.
Själva Luciafirandet bestod av att en adventsstake stod mitt i lekrummet och alla barn och vuxna satt i en ring och sjöng julsånger.
Efteråt var det fika. Trots att jag aldrig är blyg av mig så tycker jag det är oerhört svårt att bara börja prata med de andra föräldrarna. Trots att våra barn går på samma dagis så vet jag inte vad jag ska prata med dem om. En anledning till detta är kanske att båda Henrik och jag har upplevt att de andra föräldrarna är så dåliga på att säga hej vid lämning och hämtning och att när vi hejar så verkar de andra föräldrarna väldigt förvånade. Det blev en väldigt trevlig fika-stund ändå eftersom mamma i den andra familjen som är med i föräldrarådet kom fram och började prata samt att Victors mamma som bor granne med oss kom fram och föreslog att vi skulle hjälpas åt att kopiera filmen som fröknarna har gjort.
Vid lunch så ringde jag till dagis för att kolla hur Hugo hade det ( eftersom han har varit sjuk så länge). Helena berättade då att humöret gick upp och ner, han lekte en liten stund, var ledsen , lekte lite till, blev ledsen igen. Nu skulle de vila middag och som Helena sa – och sen kommer ni ju, för ni kommer väl till luciafirandet? Kände mig som en jättehemsk mamma så jag sa att jag skulle komma ( eftersom Hugo hade en dålig dag).
När jag sedan kommer till dagis så får jag ännu mer dåligt samvete när jag inser att om jag inte hade åkt tidigare från jobbet så hade Hugo varit det enda barnet vars föräldrar inte hade varit där ;-(.
Eftersom jag aldrig själv har gått på dagis så vet jag inte hur sådana här arrangemang fungerar, men nu vet jag att om föräldrarna får en inbjudan då är det bäst att komma.
Själva Luciafirandet bestod av att en adventsstake stod mitt i lekrummet och alla barn och vuxna satt i en ring och sjöng julsånger.
Efteråt var det fika. Trots att jag aldrig är blyg av mig så tycker jag det är oerhört svårt att bara börja prata med de andra föräldrarna. Trots att våra barn går på samma dagis så vet jag inte vad jag ska prata med dem om. En anledning till detta är kanske att båda Henrik och jag har upplevt att de andra föräldrarna är så dåliga på att säga hej vid lämning och hämtning och att när vi hejar så verkar de andra föräldrarna väldigt förvånade. Det blev en väldigt trevlig fika-stund ändå eftersom mamma i den andra familjen som är med i föräldrarådet kom fram och började prata samt att Victors mamma som bor granne med oss kom fram och föreslog att vi skulle hjälpas åt att kopiera filmen som fröknarna har gjort.
# posted by Cilla @ tisdag, december 14, 2004 
